-
1 tango
tetigī, tāctum, ere1)а) трогать, (при)касаться (aliquem digito Pl; genu terram C)t. genua alicujus Pt — обнимать чьи-л. колени ( в знак мольбы)non tangendus H — неприкосновенный, запретныйб) ощупывать, щупать ( corpus Lcr)2) пробовать, есть ( cibos dente H) или выпивать ( calĭcem Pl)3) соприкасаться, достигать, граничить (haec civitas Rhenum tangit Cs)4) захватывать, завладеватьteruncium non t. C — не присвоить себе ни четверти асса5) бить, ударять (aliquem flagello H)flos tactus aratro Ctl — цветок, задетый плугом6) смачивать, орошать ( aliquid aquā O); смазывать ( comas medicamine O); окуривать ( sulpure O)de aliquā re se usque tetigisse Pt — наесться или напиться чего-л. досытаpectus dulcedine t. Lcr — наполнить грудь нежностью7) получать ( nihil ab aliquo C)8)а) вступать, прибыватьThracia nocturno t. castra dolo O — ночью прокрасться во фракийский лагерьб) добраться, достичь (t. portus V)9) затрагивать, упоминать, касаться (aliquid leviter C)10) заниматься, предаватьсяt. carmina O — заниматься поэтическим творчеством11)а) (рас)трогать, волновать ( animum alicujus L)б) задевать, тревожить, беспокоить12) сманивать, совращать (puellam Ter, Fl etc.); заманивать, ловить ( volucres textis arundinibus Pt)13) выманивать, надувать (aliquem triginta minis Poëta ap. C)14) испытывать, переживать ( tales curas V) -
2 tango
tango, tetigī, tāctum, ere (Stamm tac, s. unten tago), berühren, I) körperlich, 1) im allg., berühren, anrühren, tange utramvis digito, Plaut.: tangat saltem digitulo, et ultro exibimus, Hieron.: terram genu, Cic.: non potest beneficium manu tangi, ist nicht handgreiflich, Sen.: tetigit calicem clanculum, er hat die Nase heimlich ins Glas gesteckt, Plaut.: paelex aram Iunonis ne tangito; si tangit, Iunoni crinibus demissis agnum feminam caedito, Lex Numae bei Gell. – 2) einen Ort berühren, d.i. a) an einen Ort angrenzen, villa tangit viam, Cic.: civitas Rhenum tangit, Caes. – b) einen Ort betreten, dahin gelangen, simulac tetigit provinciam, Cic.: vada, Hor.: limina, Iuven.: terminum (mundi) armis, Hor.: ubi terram tetigimus (von Schiffern), Plaut. – 3) greifend, tastend, schlagend, stechend berühren = ergreifen, betasten, schlagen, stechen, stoßen, treffen, a) übh.: virginem, Komik., Hor. u.a.: fores, Komik.: chordas, Ov.: alqm flagello, Hor.: locum fundā, Tibull.: alcis manum, jmdm. an den Puls fühlen, Sen.: fulmine tactus, Cic. u. Ov., de caelo tactus, Cic., u. bl. tactus, Plin., vom Blitze getroffen. – Sprichw., tetigisti acu, hast den Nagel auf den Kopf getroffen, Plaut. rud. 1306. – b) prägn., alqm, jmd. treffen = töten, quemquam oportuisse tangi, Cic. ad Att. 15, 11, 2. – 4) benetzend berühren, dah. a) bespritzen, beschmieren, benetzen, corpus aquā, Ov.: palpebras salivā, Plin. – b) färben, supercilium madidā fuligine tactum, Iuven. 2, 93. – c) beräuchern, caput sulfuris igne, Prop.: tacta sulfure ovis, Ov. – 5) anrühren, als milderer Ausdruck, a) = nehmen, non teruncium de praeda, Cic.: nullum agrum ab invito, Cic.: tetigine tui quidquam? Ter. – b) bekommen, alqd communi nomine, Cic. – c) anrühren, berühren, kosten, trinken, essen, saporem mellis, Ov.: cibos dente, Hor.: non illa (corpora) tetigere lupi, Ov.: calicem, trinken, austrinken, Plaut. – II) geistig, 1) im allg., rühren, in Bewegung setzen, reizen, Eindruck machen, minae Clodii modice me tangunt, Cic.: nec solos tangit Atridas iste dolor, Verg.: vota tetigere deos, Ov.: tetigerat animum memoria nepotum, er erinnerte sich seiner Enkel, Liv. – Partiz. tāctus, a, um, gerührt, gereizt, in Bewegung gesetzt, durchdrungen, cupidine, Ov.: religione, Liv. – 2) in der Rede: a) berühren, anführen, erwähnen, leviter unumquodque tangam, Cic.: ubi Aristoteles ista tetigit? Cic. – b) jmd. mit spitzen Reden abtrumpfen, jmd. ablaufen lassen, Rhodium tetigi in convivio, Ter. eun. 420. – 3) durch List: a) berücken, anführen, betrügen, prellen (s. Lorenz Plaut. Pseud. 119. Spengel Plaut. truc. 4, 4, 33), tuum patrem, Plaut.: scitissume tactus est leno, Plaut.: volucres textis arundinibus peritus artifex tetigit (fing), Petron.: tactus sum visco, ich bin gefangen, Plaut. – b) um etw. prellen, betrügen, hominem bolo, Plaut.: alqm triginta minis, Plaut. – 4) durch tätige Einwirkung, etwas anrühren, sich an etw. machen, etw. vornehmen, etw. betreiben, opus carminis heroi, Prop.: carmina, Ov. – / Urspr. archaist. Form tago. Plaut. mil. 1092 G. Turpil. com. 131: tagit, Pacuv. tr. 344: tagam, Pacuv. tr. 165: Konj. Perf. taxis, Varro sat. Men. 304.
-
3 tango
tango, tetigī, tāctum, ere (Stamm tac, s. unten tago), berühren, I) körperlich, 1) im allg., berühren, anrühren, tange utramvis digito, Plaut.: tangat saltem digitulo, et ultro exibimus, Hieron.: terram genu, Cic.: non potest beneficium manu tangi, ist nicht handgreiflich, Sen.: tetigit calicem clanculum, er hat die Nase heimlich ins Glas gesteckt, Plaut.: paelex aram Iunonis ne tangito; si tangit, Iunoni crinibus demissis agnum feminam caedito, Lex Numae bei Gell. – 2) einen Ort berühren, d.i. a) an einen Ort angrenzen, villa tangit viam, Cic.: civitas Rhenum tangit, Caes. – b) einen Ort betreten, dahin gelangen, simulac tetigit provinciam, Cic.: vada, Hor.: limina, Iuven.: terminum (mundi) armis, Hor.: ubi terram tetigimus (von Schiffern), Plaut. – 3) greifend, tastend, schlagend, stechend berühren = ergreifen, betasten, schlagen, stechen, stoßen, treffen, a) übh.: virginem, Komik., Hor. u.a.: fores, Komik.: chordas, Ov.: alqm flagello, Hor.: locum fundā, Tibull.: alcis manum, jmdm. an den Puls fühlen, Sen.: fulmine tactus, Cic. u. Ov., de caelo tactus, Cic., u. bl. tactus, Plin., vom Blitze getroffen. – Sprichw., tetigisti acu, hast den Nagel auf den Kopf getroffen, Plaut. rud. 1306. – b) prägn., alqm, jmd. treffen = töten, quemquam oportuisse tangi, Cic. ad Att. 15, 11, 2. – 4) benetzend berühren, dah. a) bespritzen, beschmieren,————benetzen, corpus aquā, Ov.: palpebras salivā, Plin. – b) färben, supercilium madidā fuligine tactum, Iuven. 2, 93. – c) beräuchern, caput sulfuris igne, Prop.: tacta sulfure ovis, Ov. – 5) anrühren, als milderer Ausdruck, a) = nehmen, non teruncium de praeda, Cic.: nullum agrum ab invito, Cic.: tetigine tui quidquam? Ter. – b) bekommen, alqd communi nomine, Cic. – c) anrühren, berühren, kosten, trinken, essen, saporem mellis, Ov.: cibos dente, Hor.: non illa (corpora) tetigere lupi, Ov.: calicem, trinken, austrinken, Plaut. – II) geistig, 1) im allg., rühren, in Bewegung setzen, reizen, Eindruck machen, minae Clodii modice me tangunt, Cic.: nec solos tangit Atridas iste dolor, Verg.: vota tetigere deos, Ov.: tetigerat animum memoria nepotum, er erinnerte sich seiner Enkel, Liv. – Partiz. tāctus, a, um, gerührt, gereizt, in Bewegung gesetzt, durchdrungen, cupidine, Ov.: religione, Liv. – 2) in der Rede: a) berühren, anführen, erwähnen, leviter unumquodque tangam, Cic.: ubi Aristoteles ista tetigit? Cic. – b) jmd. mit spitzen Reden abtrumpfen, jmd. ablaufen lassen, Rhodium tetigi in convivio, Ter. eun. 420. – 3) durch List: a) berücken, anführen, betrügen, prellen (s. Lorenz Plaut. Pseud. 119. Spengel Plaut. truc. 4, 4, 33), tuum patrem, Plaut.: scitissume tactus est leno, Plaut.: volucres textis arundinibus peritus artifex tetigit (fing), Petron.: tactus sum visco, ich bin gefangen,————Plaut. – b) um etw. prellen, betrügen, hominem bolo, Plaut.: alqm triginta minis, Plaut. – 4) durch tätige Einwirkung, etwas anrühren, sich an etw. machen, etw. vornehmen, etw. betreiben, opus carminis heroi, Prop.: carmina, Ov. – ⇒ Urspr. archaist. Form tago. Plaut. mil. 1092 G. Turpil. com. 131: tagit, Pacuv. tr. 344: tagam, Pacuv. tr. 165: Konj. Perf. taxis, Varro sat. Men. 304. -
4 Заманивать
- tangere (volucres textis arundinibus); illicere 3b; pellicere; deducere; -
5 Ловить
- capere (aves; pisces); captare (feras; leporem laqueo; pisces arundine); prehendere; comprehendere; tangere (volucres textis arundinibus); excipere (fugientes; bestias; turdos volitantes); aucupare; aucupari (examina apium); venari;• ловить друг друга на слове - aucupari verba inter se;
• осы ловят мух - vespae muscas venantur;
• ловить рыбу - piscari; piscatui operam dare; pisces captare; piscatum exercere; (удочкой) - hamare; hamata linea piscari;
• ловить сетью - irretire; pisces impedire reti; retibus includere pisces;
• ловить случай - captare occasionem; captare temporis momenta;
• ловить рыбку в мутной воде - lucrum ex alieno damno quaerere; perturbatione temporum / rerum abuti ad proprium commodum; res turbidas habere quaestui;
-
6 harundo
hărundo (better than ărundo, Bramb. s. v.; Wagn. Orthog. Verg. p. 441; Rib. Prol. Verg. p. 422, though the latter is freq. in MSS. and edd.; v. infra), ĭnis, f. [etym. dub.; perh. from root ar-, to set in motion; Sanscr. aras, swift; aranjas, a wood, as that which grows; cf.: ulmus, ulva, alnus, Corss. Ausspr. 1, 530 sq.].I.Prop., the reed, cane (taller than canna; cf.II.also: culmus, calamus, stipula),
Cato, R. R. 6, 3; Plin. 16, 36, 64, § 156 sqq.:intus medullam sabuci (habent)... inanitatem harundines,
id. 13, 22, 42, § 122:longa parvae sub arundine cannae,
Ov. M. 8, 337:fluvialis,
Verg. G. 2, 414;used for covering or thatching huts and houses,
Plin. 16, 36, 64, § 156; Vitr. 2, 1, 3;esp. in encampments: casae ex harundinibus textae,
Liv. 35, 27, 3 Weissenb.:teneris harundinum radicibus contusis equos alere,
Caes. B. C. 3, 58, 3.—Prov.:arundo vento agitata,
Vulg. Matt. 11, 7; Luc. 7, 24:arundinem quassatam non confringet,
ib. Matt. 12, 20. —Meton. of any thing made of reed or cane.A.A fishing-rod:B.hisce hami atque haec harundines sunt nobis quaestu,
Plaut. Rud. 2, 1, 5:haec laqueo volucres, hacc captat arundine pisces,
Tib. 2, 6, 23 Müll.:hos aliquis tremula, dum captat arundine pisces, vidit,
Ov. M. 8, 217 Merk.; 13, 293; 14, 651.—Limed twigs for catching birds:C.parati aucupes cum harundinibus fuerunt,
Petr. 40, 6:volucres, quas textis harundinibus peritus artifex tetigit,
id. 109, 7:cantu fallitur ales, callida dum tacita crescit harundo manu,
Mart. 14, 218, 2 Schneidewin:aut (si) crescente levis traheretur arundine praeda,
id. 9, 54, 3 id.:ut qui viscatos populatur arundine lucos,
Sil. 7, 674:harundine sumptā Faunus plumoso sum deus aucupio,
Prop. 4 (5), 2, 33.—A wreath or crown made of reeds;D.as the head of Priapus: ast inportunas volucres in vertice harundo terret fixa,
Hor. S. 1, 8, 6 B. and K.;v. Orell. ad loc.—Esp. worn by river deities: (Tiberini) crines umbrosa tegebat harundo,
Verg. A. 8, 34 Rib.;of the river Calydonius: inornatos redimitus arundine crines,
Ov. M. 9, 3:subita cur pulcher arundine crines velat Hylas,
Val. Fl. 1, 218:(Glaucus) caputque redimitus arundine,
Vell. Pat. 2, 83;and of the Tiber: et arundinis altae concolor in viridi fluitabat silva capillo,
Sid. Paneg. Anthem. 333:velatus harundine glauca Mincius,
Verg. A. 10, 205 Rib.—The shaft of an arrow:E.quod fugat obtusum est, et habet sub arundine plumbum,
Ov. M. 1, 471:pennaque citatior ibat quae redit in pugnas fugientis arundine Parthi,
Sil. 10, 12; Cels. 7, 5, 2.—Hence (pars pro toto), an arrow:inque cor hamata percussit arundine Ditem,
Ov. M. 5, 384; 8, 382; 10, 526;11, 325: haeret lateri letalis harundo,
Verg. A. 4, 73 Rib. (Forbig. and Conington, arundo); id. ib. 7, 499.—A pen:F.neve notet lusus tristis harundo tuos,
Mart. 1, 3, 10:inque manus chartae, nodosaque venit harundo,
Pers. 3, 11. The best came from Cnidus:Cnidia,
Aus. Ep. 7, 49; and:Acidalia,
Mart. 9, 14, 3.—A reed pipe, shepherd's pipe, Pan-pipes, = surinx (an instrument made of several reeds, fastened together with wax, each successive reed somewhat shorter than the preceding):G.junctisque canendo vincere arundinibus servantia lumina temptat,
Ov. M. 1, 684; cf. id. ib. 1, 707 sq.;11, 154: agrestem tenui meditabor harundine Musam,
Verg. E. 6, 8; cf.:compacta solitum modulatur harundine carmen,
id. Cul. 100:nec crepuit fissa me propter harundine custos,
Prop. 4 (5), 7, 25.—A flute (made of the kalamos aulêtikos, Theophr. 4, 12):H.Satyri reminiscitur alter, quem Tritoniaca Latoüs arundine victum affecit poena,
Ov. M. 6, 384.—A comb made of reed, which brought the threads of the web into their place:K.stamen secernit arundo,
Ov. M. 6, 55.—A reed for brushing down cobwebs:L.ecferte huc scopas semulque harundinem,
Plaut. Stich. 2, 2, 23.—A kind of transverse bar along which vines were trained:M.jugorum genera fere quatuor,... harundo, ut in Arpino,
Varr. R. R. 1, 8, 2.—A rod (for beating, punishing):N.ac me iterum in cellam perduxit, et harundinem ab ostio rapuit iterumque mulcavit,
Petr. 134.—Splints for holding together injured parts of the body, Suet. Aug. 80.—O.A measuring-rod, Prud. Psych. 826.—P.A hobbyhorse, cane-horse, as a child's plaything:equitare in harundine longa,
Hor. S. 2, 3, 248; cf.:non erubuit (Socrates) cum, interposita arundine cruribus suis, cum parvulis filiolis ludens, ab Alcibiade risus est,
Val. Max. 8, 8 ext. 1.